Tiden flyger i Bannlyst!
De senaste dygnen har varit hektiska och nervpirrande. Vi har haft turen att få tag i välmeriterade och skickliga statister. De har viktiga och svåra uppgifter i föreställningen. Akrobatik, dans, flera småroller samt körpartier ligger på dessa personer.
Tyvärr var en av dem i lördags tvungen att bryta pga sjukdom och vi var pressade att snabbt hitta en ersättare. Inte det enklaste med kort varsel. Timmarna rann undan som i en otämjd fors. På måndag hade vi trots allt, till kvällsrepetitionen, en ny statist (Andreas Hedfors) i arbete. Han har med stor energi och god lyhördhet kastat sig in i processen. Skönt! Den delen räddad.
Nu återstår en dryg vecka med ihärdiga repetitioner för oss alla. Det dansas och stretchas, tränas akrobatik och övas text i alla hörn av huset. Det är en positiv, stämning och en hög arbetsmoral i gruppen.
Trots det höga tempot hann vi skrika högt av glädje; när Zlatan med sin sträckta högervrist, stänkte bollen upp i det grekiska krysset. Heja Sverige!
Jakob Hultcrantz Hansson
Viktor och Leif repar skärsliparen
3 kommentarer:
Såg idag att Hanna Kulle har en stor roll i årets uppsättning. Stor besvikelse. Hade vi vetat det skulle vi ha övervägt att avstå från att åka från Stockholm till Ladan för första gången på åtta år. Absolut inte för att vi ogillar hennes skådespeleri; nej, hon är jättebra. Problemet är att vi har stora svårigheter att höra hennes repliker. Snälla Hanna, gör allt du kan för att vi ska kunna höra dig och få en komplett upplevelse! Tror att många fler har missat av samma skäl som vi (alla andra hör vi utmärkt). I övrigt ser vi förstås fram emot ännu en härlig föreställning.
Kul att ni angagerar er och att ni årligen återvänder för att se våra föreställningar. Kul också att ni tycker att Hanna Kulle är en duktig skådespelare.
Hörbarheten är naturligtvis väldigt viktig för oss. Jag vill berätta lite om det. Det är en av de saker vi återkommande måste lägga en ganska mycket tid till. Berättarladan är ett röstmässigt mycket svårarbetat scenrum. Ett av Sveriges svåraste vill jag hävda. Förutom att scenrummet är extremt stort innehåller det också massor av bjälkar som gör att ljudet inte alltid tar den enklaste raka vägen, utan ofta studsar på ett flertal ställen. Vi arbetar därför både med riktning, tonhöjd och volym. Rummets egna ton gör att en del röster tenderar att försvinna i sitt eget eko och kan därför vara svårare att höra än andra. Eftersom scenen byggs om från produktion till produktion är det inte heller helt enkelt med akustikplattornas placering. Vi tar varje år hjälp av röstexpertis för att överhuvudtaget klara av att spela i lokalen.
Trots att musiken är uppförstärkt har vi valt att inte uppförstärka rösterna. Detta för att vi tycker att det ofta skapar en lite artificiell känsla. Samt att det tar ett tag i varje replik innan man förstår vem det är som talar, i och med att alla röster då kommer från samma håll (högtalarna).
När det gäller årets produktion Bannlyst och Hanna vet jag att hon i år arbetat mycket med att ta ned tempot i sina repliker, och lägga dem i en lägre tonhöjd, för att därigenom öka hörbarheten.
Vi ska allihopa göra vårt allra bästa, för att ni ska få, just den kompletta upplevelse ni ser fram emot.
MVH
Jakob Hultcrantz Hansson
Hej!
Igår var jag och tittade på Bannlyst för andra gången. Det är så skoj att se :)
Bra skådespeleri, fina kullisser, fina kläder, fina masker, bra ljussättning och bra musiker. Det kan inte bli bättre!
Ha det bra, och lycka till med resten av föreställningarna!
Skicka en kommentar