Min granne är en bäver!

Bokstavligt talat. Jag brukar aldrig ha problem med grannar men det kan bero på att de sällan eller aldrig är helt igenom onda och elaka. Att de normalt inte bygger sina hålor eller hyddor eller andra illegala byggnader alldeles inpå min tomtgräns. Och framför allt går de inte in på min mark och börjar hugga för glatta livet.

Bävrar är gemena, illistiga och egocentrerade varelser, med långa kilformade gaddar och saknar helt respekt för andra arter i faunan. De gillar att bo och existera så nära helvetet man kan komma. Nu har de flyttat till mig. Men det är inte mig de tillber, de hälsar knappt och kommer inte förbi på en kopp kaffe. De är ute i helt andra ärenden. Låt mig förklara!

Mina och bäverns avverkningsplaner är alls inte koordinerade. Den tycker att björkallén ner mot vår badplats är alldeles för lång och har därför utan vidare rådplägning inlett ett fällningsarbete. En gammal grov björk med lyckliga grenar och en härligt glad grönska sommartid har han redan lagt för sina fötter. För att sedan fortsätta med nästa trädvän i allén. Denna har han åsamkat en sådan skada, att den rimligen har högst ett par år kvar av sitt liv även om den får stå orörd fortsättningsvis.

Stängsel av allahanda slag knipsar han knivslugt av. ”Stop och väx” säljs i allt för små förpackningar. Jag vill inte ha en flaska i fickstorlek lagom för min necessär. Jag vill ha litervis i ett stort kar och en roller. Får se hur han gillar att jag nu har investerat i 200 m elstängsel med en rätt skaplig energiutväxling.

Jag tycker inte alls att hela arten bör utrotas. Jag tycker inte ens om denna kapprustning men jag måste ju ha rätt att försvara mitt landområde, mina vänner, min familj. Kommer han innanför barrikaden med en enda blöt tass, ska jag ge honom och hans släkt mer eld än de rimligtvis kan njuta av.

Jakob Hultcrantz Hansson

Det är liv att längta

Visst blir dagen längre när man längtar. Varje minut segar, och vänder nästan om innan den går. Bilden av en svart natthimmel rusar förbi mitt tågfönster. På närmare avstånd mina medresenärer, trötta, halvsovande. Kanske längtande… som jag. Visst längtar man mer när man är på väg hem. Tåget sträcker ut sig som ett gummiband.

Min tvååring påstår att han har åkt skidor. Jag vet att det är sant för jag har köpt dem till dig. Jag har hört dig berätta över telefon. Din storebror har bekräftat det, din mamma med. Men jag har inte sett dig åka på dem. Jag har inte med värkande rygg fått stå lutad över dig, och fått lyssna till ditt enträgna; ”mera”. Det har jag saknat!

Storebror, du har tappat en tand, det har jag sett, var med när den lossnade. Har sett dig byta den mot guld från tandfén. Men gluggen där den satt, som syns så väl när du skrattar. Den har jag saknat!

Umeåpubliken har fått min tid och teatern och hotellet och kollegorna. Det har varit fantastiskt. Att göra det man vill är att försaka det man älskar. Ekvationen går sällan ihop, men det är liv att längta också.

Ni sover nu! Men i morgon... den här veckan är jag er!

Jakob Hultcrantz Hansson

En Herrgårdssägen åker på turné

Har nu repeterat i drygt två veckor på Riksteatern i Hallunda, för att överföra föreställningen till en turnéversion. En obehaglig och ihängande influensa plågar vår ensemble. En efter en faller vi omkull i feberfrossa och långa hostattacker. Alla kämpar för att kunna klara det nödvändigaste. I måndags hade vi publikdrag. Sjukdomarna till trots kan vi konstatera; mottagandet var överväldigande. Väldigt kul att känna att föreställningen kommer fungera lika bra på turné som den gjorde under sommaren. Föreställningen vinner i intimitet och nyansering där den förlorar i storslagenhet. Scenografin har blivit oerhört vacker med allt det vita i det svarta där man kan ana änglalika och diaboliska figurer. Den blir som en levande och förvandlingsbar tavla. 

Hatten av för Jimmy Meurling som lett arbetet med överföringen. En inte alldeles enkel uppgift då han inte deltagit i processen från start. Han har varit lyhörd för förslag och kunnat bidra med egna kreativa lösningar samt en fast hand då så har krävts. Resultatet; nöjd regissör, glada skådespelare/musiker och en energifull föreställning.

I kväll flyger vi till Umeå. Vi hoppas alla, att den härjande farsoten har gett med sig, så vi kan ge allt vid nypremiären och turnéstarten på fredag.

Ensemblen gm

Jakob Hultcrantz Hansson

(Gunnar Hede)